Moderna förtecken för krigande gör skillnad

Förr krigades i ärans och Guds namn, knappast i frihetens eller nationens. Det senare är ett modernt påfund som gör skillnad.

Richard Swartz
Publicerad
Annons

Hur dramatisk den är slår mig varje gång jag träffar människor som varit med om moderna europeiska krig och som nästan alla har just en sak gemensamt: att de tvingats lämna platser och orter där de en gång var hemma och som de nu bara kan besöka som turister. Dessa människor är inte bara offer för krig utan för vad vi kallar etnisk rensning.

På den tiden krig fördes av dynastiska, religiösa eller pekuniära skäl var befolkningen någorlunda förskonad. Någon protesterar och påminner om trettioåriga kriget. Men detta krig är ett särfall, kanske det första ”totala kriget” (för att tala med Joseph Goebbels), ett krig som verkade föda sig själv, egentligen därför att alla förlorat kontrollen över det. Efter 1648 återgår Europa mer eller mindre till den gamla ordningen. Kriget återvänder till slagfältet. Befolkningen tvingas inkvartera officerare och trupp, livsmedel och annat rekvireras. Men i stort lämnas befolkningen ifred.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons