Luther en orm i Mexikos paradis
Lutherbilden i det koloniala Mexiko var mycket mörk. I 1500- och 1600-talskrönikor presenterades han som ett Djävulens verktyg. I boken ”Lutero en el Paraíso” speglar den mexikanska historikern Alicia Mayer synen på den tyske reformatorn.
I karmelitklostret i Celaya i Mexiko finns en väldig målning av Nicolás Rodríguez Juárez, daterad 1695. I bildens övre del blickar Treenigheten, omsvärmad av knubbiga småänglar, ner från en molnsky. Till höger syns Karmelitordens viktigaste helgon Teresa av Avila och Johannes av Korset i sällskap med andra karmeliter och en grupp påvar, kardinaler och biskopar i full ornat. Men det är kanske bildens vänstra halva som är mest intresseväckande. Där kan vi se en gyllene triumfvagn, där Jungfru Maria tronar som himladrottning. Där finns också något som avviker från den himmelska pompa som präglar resten av målningen. Överkörda av vagnen och med mycket plågade ansiktsuttryck ligger fyra män. En är Martin Luther, en annan är Jean Calvin, de främsta protestantiska reformatorerna. De andra är Pelagius och Arius, fornkyrkliga teologer som betraktades som kättare. Målningen är inte speciellt unik. Det finns många barockvarianter på samma tema, såväl i Europa som i Latinamerika. I mexikanska versioner ser man ibland den överkörde Luther avbildad med muslimska/arabiska attribut, till exempel turban, för att på så sätt ytterligare understryka hans alteritet. Ibland är triumfvagnen ersatt med ett stolt skepp, runt vilket man kan se kättare kämpa mot drunkningsdöden.