Recension

Trompe L'oeilSjälvuppgörelse med humor

Publicerad
Annons

Teaternätverket Limbo fortsätter sin ambitiösa första säsong med två nya premiärer på samma kväll. Publiken sitter tätt inpå i den minimala spellokalen, emellanåt sipprar motorljud från det angränsande parkeringshuset igenom det skrovliga väggarna – det är teater i dess enklaste och råaste form.

Hannes Meidal står på scen i Trompe-l‘œil (begreppet är franskt och betyder ungefär synvilla), som han även skrivit tillsammans med regissören Jens Ohlin, fritt baserad på Albert ­Camus Fallet. Det handlar om att vara suverän på att förställa sig men oduglig på att vara autentisk. Föreställningen spelas i ett konstant halvmörker, vilket leder associationerna till en anonym bekännelse i ett tv-reportage. Berättarjagets inledande hejdlösa utläggning om sin egen förträfflighet övergår så småningom gradvis i vilsenhet och självförakt, en resa uppbackad av tvär, drastisk humor.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons