Analys
Hårdaste nöten kvar att knäcka för USA
Det amerikanska budgetbråket är som en klassisk resultaträkning, med kostnader på ena sidan och intäkter på den andra. Det först senaten och sedan representanthuset just röstat igenom var en viss höjning av intäkterna. Men medan Obama kan fira en tunn seger genom bland annat högre skatt för höginkomsttagare, så ska Vita huset och republikanerna nu enas om den andra delen, lägre federala utgifter.
USA har sedan åtminstone i början av 1970-talet haft högre utgifter än intäkter i den federala budgeten, med undantag för några år under Bill Clinton. Små underskott kan man i och för sig rulla framför sig om ekonomin samtidigt växer. Men USA:s underskott har inte varit små, istället har ackumulerade underskott genererat en statsskuld som tokökat: Runt 1980 passerade statsskulden 1 000 miljarder dollar. Sommaren 2003 var statsskulden i runda slängar 6 500 miljarder dollar. I september 2012 rapporterade USA:s finansdepartement 15 800 miljarder dollar i skuld. Mätt i procent av BNP sedan 2003 har skulden ökat från 61 till 103 procent, enligt US Bureau of Public Debt.