”Inget jag önskar min värsta fiende”

”Jag var den mest supereffektiva människa som fanns på denna jord. På jobbet hade jag tre heltidstjänster i en. Biträdande kommunchef, vd för kommunens bostadsbolag och samtidigt chef över kommunens administration och administrativa personal. Hemma var jag mamman som lekte med barnen, bakade bröd, lagade den bästa och hälsosammaste maten och skjutsade till aktiviteter. Samtidigt såg jag till att träna, sova mina timmar (nåja, ligga i sängen och försöka sova i alla fall) och äta bra. Mellan varven planerades dejter in med min man så att vi skulle få vår ensamma tid tillsammans.

Jag försökte optimera allt. På jobbet hade jag stenhårda prioriteringslistor för att kunna fokusera på det som var absolut viktigast för stunden. Hade jag fem minuter på mig före ett möte så hade jag alltid en liten lagom uppgift att fylla den tiden med. Hemma lyssnade jag på franska talböcker medan jag hängde tvätt för att upprätthålla franskan och vattnade blommor medan degen jäste - ja ni förstår konceptet. Jag förträngde alla kroppens signaler på att allt inte stod rätt till. Jag sov dåligt och hade enorma ångestattacker. Men när jag låg på akuten med ett hjärta som skenade och fick frågor om hur jag sov eller om jag haft tryck över bröstet så svarade jag ärligt att jag sov bra och hade inte haft några problem. För mig fanns inte några problem. Jag var oövervinnerlig.