Tjut av lycka på Galapagos

På några märkliga öar 100 mil utanför Ecuadors kust lever djur som inte finns någon annanstans i hela världen. Här kan du slå dig ner på en klippa bland meterlånga ödlor, fascineras av gigantiska sköldpaddor och snorkla med lekfulla sjölejon. Platsen heter Galapagos. Men många kallar det paradiset.

Publicerad
Sjölejonen på Galapagos har inget emot att turister gör dem sällskap när de vilar sig på stranden.

Sjölejonen på Galapagos har inget emot att turister gör dem sällskap när de vilar sig på stranden.

Annons

Tolv av de 16 öarna är obebodda. Och helt unika i sitt slag. Här lever sällsynta leguanödlor, fåglar, sjölejon och sköldpaddor sida vid sida. Människan är bara gäst och har stränga förhållningsregler att följa när hon besöker öarna.
De flesta turister bokar en fyra– åtta dagar lång kryssning ombord på en större motor- eller segelbåt som utgår från huvudön Santa Cruz. De längre sträckorna mellan öarna avverkas på nätterna. Turisterna har därför förmånen att vakna upp vid en ny, spännande ö varje dag.

Jag vaknar redan klockan fyra den första morgonen i hytten av märkliga, högljudda läten från ön. När det ljusnar ser jag att stranden är full av sjölejon. De ligger obekymrat kvar med sina kutar när vi lägger till med en mindre båt. Längre in på ön krälar stora gula ödlor, land and sea iguanas, omkring. De verkar inte störas det minsta av besökarna utan tuggar lugnt vidare på sina kaktusblad eller vilar sig i solen.
Längre bort, på några klippor som störtar ner i havet, sitter blåfotade sulor, den enda fågelart i världen med blå näbb och blå fötter. Precis som pelikanerna och de andra fåglarna på ön är de helt orädda. De flyger inte bort ens när vi slår oss ner på en klippa bara någon meter ifrån dem.
Alla besökare har en guide med sig. De följer de markerade stigarna och utgör inget hot mot djuren.
Så har det inte alltid varit. När sjöfarare lade till på öarna under 1800-talet och första hälften av 1900-talet dödade de så många elefantsköldpaddor att en art nästan utrotades helt. Tidiga bosättare förde också med sig hundar, svin, råttor och getter. Dessa har spridit sig på flera av öarna och hotar både växt- och djurliv.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons