Gunilla von Hall:FN-förälskat Sverige saknas i toppskiktet

Gunilla von Hall

Sverige har genomlevt sju decennier med kärvänliga relationer till FN. Ibland har banden präglats av passion, ibland av frustration. Men Sverige har i stort sett förblivit världsbjässen lojal, och fortsätter att vara ekonomisk storstödjare samt moraliskt stark röst.

Publicerad
Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) och utrikesminister Margot Wallström (S) lyssnar till USA:s president Barack Obama som håller sitt tal i FN:s generalförsamling vid öppnandet av den 71:a sessionen i FN.

Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) och utrikesminister Margot Wallström (S) lyssnar till USA:s president Barack Obama som håller sitt tal i FN:s generalförsamling vid öppnandet av den 71:a sessionen i FN.

Foto: Pontus Lundahl/TT
Annons

GENÈVE Det har gått över 60 år sedan Dag Hammarskjöld utsågs till FNs generalsekreterare, och åtta år senare dog i en flygkrasch i Afrika. Fortfarande möter i många FN-sammanhang beundrande kommentarer om honom och Sverige som FN-stöttare. Nog är det sant att Sverige genom årtiondena varit en trogen och engagerad FN-vän, oavsett färg på regeringarna. Ett svalare FN-intresse märktes dock under den senaste borgerliga regeringen som var mer inriktad på Europa och EU-samarbete.

Med Löfvén-regeringen tycks FN-intresset ha flammat upp igen, särskilt engagemanget för mänskliga rättigheter, nedrustningsfrågor och utvecklingsarbete. Det hänger också samman med att Sverige den första januari 2017 intar en post som icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd under en tvåårs-period. Det är fjärde gången som Sverige får sitta med i säkerhetsrådet. Förväntningarna är avsevärda även om det är tveksamt om svenska insatser kommer att kunna påverka världshändelser som krigen i Syrien, Irak och Jemen eller kriserna i Libyen, Afghanistan och Nordkorea.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons