4 beteenden banar väg för separation

Det började som en helt vanlig parmiddag. Noga utvalda viner, servetter i tyg och förväntan i luften. Vid huvudrätten kom den första gliringen. Ingen stor sak. Hon pikade honom för att ha stekt på köttet för hårt. Han himlade med ögonen och mumlade något om att det minsann aldrig gick att göra henne nöjd. Nästa jabb var det han som delade ut. En sur kommentar om att hon alltid tog med sig jobbet hem – varpå hon kontrade med att hon i alla fall hade ett jobb. Och så fortsatte det. Nålstick som vid middagens slut var ett stort blödande sår. När jag och min man promenerade hem var vi både sorgsna och utmattade. Vi gick tysta genom sommarnatten, tills min man sa: ”Okej, hur lång tid ger du dem? Sex månader? Ett år?”