LöftetTröstens triumf i starkt drabbande operahistoria

Hanna Husáhr och Karl-Magnus Fredriksson som Ava och Teo i ”Löftet”.
Hanna Husáhr och Karl-Magnus Fredriksson som Ava och Teo i ”Löftet”. Foto: Sören Vilks

Trots det tunga ämnet, Förintelsen, finns en påtaglig lätthet i Susanne Markos och Mats Larsson Gothes nyskrivna opera. Den är ett mästerverk som lämnar kvar en känsla av ljus i mörkret.

Publicerad
Hanna Husáhr som Ava letar efter sin make i ett krigshärjat landskap.

Hanna Husáhr som Ava letar efter sin make i ett krigshärjat landskap.

Foto: Sören Vilks
Hanna Husáhr och Kungliga Operans kör, alla kostymerade i vintage.

Hanna Husáhr och Kungliga Operans kör, alla kostymerade i vintage.

Foto: Sören Vilks
Sören Vilks
Foto: Sören Vilks
Annons

Det finns många operor som skildrar personliga öden mot dramatisk historisk fond. Desto färre är de som söker skildra samtidshistoriska trauman. Det är ett vanskligt projekt att göra opera med Förintelsen som fond. 

I torsdags, på Förintelsens minnesdag, spelades ”Löftet” för första gången på Kungliga Operan. Ämnet är stort och tungt, berättelsen viktig och angelägen – inte minst i en tid då ögonvittnena blir allt färre. Mats Larsson Gothe har tonsatt ett poetiskt libretto av Susanne Marko. Det bygger på hennes föräldrars historia: efter bröllopet i Ungern 1944 skickas de till Auschwitz och skiljs åt. Efter kriget följer vi Ava som söker sin make Teo genom ett sönderslaget Europa.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons