KrönikaDödshjälp
”Att låsas in i en cell, en timme efter att man blivit änkling”
Nej, jag vet inte om vi borde tillåta dödshjälp. Men jag vet att vi borde bli bättre på att ta hand om de människor vars liv har blivit outhärdliga.
Det kom ett mejl i mitten av maj, från en ”numera fd anhörig”. Utan omsvep presenterade han sig: ”Jag är den man som gav sin svårt sjuka fru aktiv dödshjälp i [namnet på orten] i början av mars. Jag väntar f.n. på åtal för dråp efter att ha suttit häktad en månad, har varit utsläppt i en dryg månad nu men håller väl fortfarande på att landa i en helt ny situation... det var en udda och omtumlande upplevelse att låsas in i en cell en timme efter att man blivit änkling.”
I början av förra veckan kom tingsrättens dom. En man i 60-årsåldern dömdes för dråp och ringa narkotikabrott till fängelse i ett år och sex månader. Dråp brukar ge sex år. I detta fall ansåg tingsrätten det klarlagt att mannen hade handlat av omtanke.