Genom konsten kan vi öva oss i att vila i ovissheten
I vår avförtrollade, rationella värld gör ovissheten oss oroliga, konstaterar både Jonna Bornemark och Roland Paulsen i sina nya böcker. Men förtrollningen kommer alltid tillbaka, ofta med konstens hjälp. Och ovissheten är också vacker – den gör oss små, och världen stor.
Anna-Maria Hällgren
Publicerad
Vid leråkerns slut tar jordgubbsplanteringen vid, samma plantering som sommartid är full av människor med hinkar och kepsar och solskydd. Planteringen brukade vara liten, nu sträcker den sig så långt ögat kan nå. I alla fall vanligtvis. Just denna dag ligger dimman tät över åkrarna och planteringen är täckt av smutsvit plast och böjda metallstänglar, djupt nedstuckna i jorden. I dimman är det svårt att avgöra var plasten slutar och himlen tar vid.