Många ger fel råd till personer som stammar

Personer som stammar är inte mer ”nervöst lagda” än andra. Illustration: Thomas Molén
Personer som stammar är inte mer ”nervöst lagda” än andra. Illustration: Thomas Molén

Är den som stammar nervös? Ska man hjälpa den som stammar på traven? Forskaren Per Alm och logopeden Ineke Samson besvarar några vanliga frågor om stamning.

Publicerad
Per Alm.

Per Alm.

Foto: Pernilla Sjöholm
Många som arbetar i skolan tycker att det är svårt att veta hur man ska bemöta någon som stammar.

Många som arbetar i skolan tycker att det är svårt att veta hur man ska bemöta någon som stammar.

Foto: Hossein Salmanzadeh/TT
Ineke Samson.

Ineke Samson.

Foto: Privat
Hjärnan använder olika delar vid tal och sång, vilket påverkar stamningen.

Hjärnan använder olika delar vid tal och sång, vilket påverkar stamningen.

Foto: Janerik Henriksson/TT
Att ändra språk eller dialekt kan påverka stamningen.

Att ändra språk eller dialekt kan påverka stamningen.

Foto: Claudio Bresciani/TT
Fler pojkar än flickor stammar i högre ålder – men flickorna mår sämre av sin stamning.

Fler pojkar än flickor stammar i högre ålder – men flickorna mår sämre av sin stamning.

Foto: Pontus Lundahl/TT
Annons

Är den som stammar nervös?

När någon börjar stamma mer när hen ska prata inför alla kollegor jämfört med vid kaffeautomaten är det lätt att tro att stamning är kopplat till nervositet – men personer som stammar är inte mer ”nervöst lagda” än andra. Det förklarar Per Alm som är lektor och forskar om stamning vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons