Svenskar härmade de obildade munkarna

Cicero vid Arkimedes grav. Målning av Paolo Barbotti (1821–67).
Cicero vid Arkimedes grav. Målning av Paolo Barbotti (1821–67). Foto: Alfredo Dagli Orti/TT

För en tysk är spanska helt obegripligt medan en alban tycker detsamma om kinesiska. För svenskar och britter däremot är det grekiskan som får symbolisera det kryptiskt sagda.

Dick Harrison
Publicerad
Annons

Fråga: ”Varifrån kommer uttrycket ’det är rena grekiskan’? Jag förstår andemeningen, det vill säga att det språk man konfronterar är så besynnerligt att man inte begriper någonting alls av vad som sägs, men varför drar vi till med just grekiska? Varför inte turkiska, arabiska, kinesiska eller något annat som är betydligt mer främmande för svenskan än just grekiska? Faktum är ju att vi har en hel del grekiska lånord i vårt språk, och grekiska är liksom svenska ett indoeuropeiskt tungomål.”

Dick Harrison: Vi har med stor sannolikhet lånat uttrycket från medeltidens västeuropeiska munkar, som sällan eller aldrig kunde grekiska och därför var oförmögna att läsa och skriva av grekiska manuskript, vilka cirkulerade här och var i den västerländska kristenheten. Munkarna noterade då endast Graecum est; non legitur (latin för ”Det är grekiska, läses icke”). Vi har belägg för att uttrycket under renässansepoken översattes från latin till dåtida västerländska språk. Ett känt exempel är William Shakespeares användande av uttrycket i skådespelet Julius Caesar (1599), där Servilius Casca säger till Cassius, apropå ett yttrande av Cicero: ”those that understood him smiled at one another and shook their heads; but, for mine own part, it was Greek to me”.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons