Tidningarna anklagas för att ha förlängt kriget
”Jag har hört att världens äldsta tidning är svensk. Är det sant?”
Nej, världens första tidning, såsom vi brukar definiera en sådan produkt, var tysk. Förvisso förekom offentliga bulletiner som påminde om tidningar redan i antikens Rom och i Handynastins Kina, för två millennier sedan, men då rörde det sig om kungörelser och begränsade rundskrivningar. Publikationer i modern bemärkelse lät vänta på sig till Gutenbergs uppfinning av boktryckarpressen med lösa typer i mitten av 1400-talet, och även därefter dröjde det ett och ett halvt sekel innan tidningarna såg dagens ljus.
Orsaken till tidningsväsendets uppkomst är att söka i det ökande informationsbehovet bland köpmän och furstar, i synnerhet i Italien och Tyskland, under 1500-talets andra hälft. Tidningens närmaste anfader är de handskrivna notiser (notizie scritte) som gavs ut en gång i månaden i 1550-talets Venedig. Vi skulle aldrig kalla dessa texter tidningar – de kunde bara läsas av vissa personer, de behandlade bara ett fåtal teman och var, som nämnts, skrivna för hand. Men i nästa skede, när informationsbehovet möttes av boktryckare som insåg att det fanns en intresserad och köpstark läsekrets i närområdet, blev tidningen verklighet.