Jag älskar faktiskt Hanna Hellquist
I en tjock volym samlar krönikören Hanna Hellquist krönikor och kåserier från sexton år som skribent. Det finns knappast bättre läsning för den som vill veta hur generationen som är född på 80-talet lever sitt liv, skriver Jenny Maria Nilsson.
Ok, nu kommer jag att spoila en film: ”Closer” från 2004. Natalie Portman är Alice Ayres. Eller, rollen hon spelar i filmen spelar Alice: Alice är något Portmans karaktär påstår sig heta. Varken de andra gestalterna i filmen eller vi åskådare får reda på hennes rätta namn eller vem hon är. Så ”Alice” vinner, kommer undan: genom att inte blotta sin äkta identitet gör hon sig osårbar. Filmens dramaturgi avslöjar hur sanning respektive lögn fungerar – vi törstar efter andras sanningsenlighet men skyddar oss med egna lögner.
Larry, en annan person i filmen, säger: ”Alice, berätta något sant för mig.” Även om Hanna Hellquist (liksom Karl-Ove Knausgård) i sina texter har gjort en litterär figur av sig själv så är det med den längtan jag läser Hellquist: ”Hanna, berätta något sant för mig.” Och det gör Hanna.