NEW YORK Bland det mest fascinerande med Sverige sen en tid tillbaka är detta: Att vänsterfeminister är de som rycker ut till manliga fundamentalisters försvar. Antingen högljutt, eller med en besvärad tystnad. Hur blev det så?
Det beror på att i en välmående konsensus-kultur är det allra svåraste att prata om sådant som inte riktigt går ihop. Som innehåller motsättningar. Som hur världens mest jämställda land, med en feministisk regering, också kan upprätthålla den allra största toleransen inför andra kulturer och seder, när de innehåller andra uppfattningar om kvinnors rättigheter.