Djupmeditation – en tyst revolution inom kyrkan

”Tyvärr har många ’kroppsmänniskor’ lämnat kyrkorummet i dag, kanske för att yoga eller gå i skogen”, säger prästen Are Norrhava (t v). Petter Östling är ungdomsassistent i Hägerstens församling (t h).
”Tyvärr har många ’kroppsmänniskor’ lämnat kyrkorummet i dag, kanske för att yoga eller gå i skogen”, säger prästen Are Norrhava (t v). Petter Östling är ungdomsassistent i Hägerstens församling (t h). Foto: Yvonne Åsell

Att stanna upp och tänka på vad som är viktigt i livet är många människors önskan. Varje dag, och över hela världen, gör människor också just det. Vissa ber ordlöst, med kroppen, andra med ord. Kristna Are Norrhava och Petter Östling är del av ett slags ordlös och kroppslig bönetradition med anor från kristna mystiker.

Anna Kågström
Publicerad
Annons

Prästen Are Norrhava kavar av sig sina vanliga byxor och trär på de generöst sittande byxorna i mjukt jeanstyg. Under armen har han sin bönekudde. Tillsammans med ungdomsledaren Petter Östling ska han snart demonstrera en gammal, ordlös och kroppslig tradition inom kristendom som blandar djupmeditation och total avslappning med ordlös bön.

– Jag vill påstå att det pågår en tyst revolution inom kyrkan, inte bara i Sverige utan även i andra länder, säger Are Norrhava. Jag har lärt ut den här formen av bön även i internationella sammanhang och träffar ofta likasinnade. Det blir ett slags stilla gemenskap som är efterlängtad i kyrkan i dag.

Are Norrhava är nyligen färdig präst, men har under flera år lärt ut kristen meditation till konfirmander och unga ledare i Stockholms stift. Det är så han och Petter Östling, 19 år, har lärt känna varandra. I dag arbetar de i olika församlingar; Are som präst i Katarina kyrka i Stockholms innerstad, och Petter som ungdomsassistent i Hägerstens församling.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons