Annons

Vattenbristen är som en ”tickande bomb”

Vattenbristen i världen har klassats som den största globala risken, av World Economic Forum. Matthew Smith, chef för hållbarhetsanalys på SPP, menar att vattenbristen är som en ”tickande bomb”.

En tredjedel av världens befolkning lever i områden med vattenstress, det innebär att de förnybara färskvattentillgångarna är mindre än 1 700 m3 per person och år.

En tredjedel av världens befolkning lever i områden med vattenstress, det innebär att de förnybara färskvattentillgångarna är mindre än 1 700 m3 per person och år.

En tredjedel av världens befolkning lever i områden med vattenstress, det innebär att de förnybara färskvattentillgångarna är mindre än 1 700 m3 per person och år.

En tredjedel av världens befolkning lever i områden med vattenstress, det innebär att de förnybara färskvattentillgångarna är mindre än 1 700 m3 per person och år.

En tredjedel av världens befolkning lever i områden med vattenstress, det innebär att de förnybara färskvattentillgångarna är mindre än 1 700 m3 per person och år.

En tredjedel av världens befolkning lever i områden med vattenstress, det innebär att de förnybara färskvattentillgångarna är mindre än 1 700 m3 per person och år. Om siffran når under 1 000 m3 per person anses området vara drabbat av kronisk vattenbrist vilket påverkar människors hälsa och områdets ekonomiska utveckling, enligt FN.

– Ur ett investeringsperspektiv är det många sektorer och industrier som är direkt påverkade av vattenbrist. Särskilt vattenintensiva industrier som gruvindustrin, kemikalieindustrin, och pappersindustrin. Många av dessa företag rapporterar redan i dag att vatten är kostsamt för dem. Men det är inte kostanden per liter som är den stora utmaningen, utan att säkra tillgången, säger Matthew Smith.

Tvingas reducera sin produktion

Med tillgång menar Smith att många bolag tvingas reducera sin produktion då det inte finns tillgång till vatten eller investera mycket pengar i lösningar för att säkerställa tillgången.

– Behöver man vatten i sin produktionsprocess och inte har det måste man se till att skaffa det eller gå ner i produktionshastighet. Att säkra tillförseln av vatten kostar om man exempelvis måste bygga reservoarer och vattenreningsanläggningar för att lösa det. Och det är dyrt, säger han.

Vattenbristen i världen går också att koppla direkt till oroshärdar. Vatten kan användas som vapen vilket syntes tydligt under Irak-kriget då det var vanligt att vattenreningsverk bombades. I brist på reningsverk tvingades människor använda smutsigt vatten. Som en följd av det steg barnadödligheten kraftigt i Irak under och efter kriget, enligt siffror från UNICEF.

Mer utbrett i tillväxtländer

Generellt är bristen på vatten mer utbredd i tillväxtländer, men blir allt vanligare även i mer utvecklade länder. I vissa delar av Nordamerika är utarmningen av grundvattnet så utbredd att matproduktionen blivit instabil. I Kalifornien är läget så akut att guvernören utlyst katastroftillstånd på grund av vattenbrist.

Alla kommunalt ägda gräsmattor ska ersättas med ”torktålig landskapsarkitektur”, eller plastgräs. I Sverige har det också blivit allt tydligare. I sydöstra delarna av landet har det varit akut vattenbrist på grund av låga grundvattennivåer. Mörbylånga kommun har tvingats frakta vatten från grannkommuner för att kunnat tillhandahålla dricksvatten till sina invånare. Det är en lösning som inneburit kostnader för flera miljoner kronor.

Går det att vända trenden och inte öka vattenbristen?

Människan måste anpassa sig beträffande vad vi äter och hur tar fram produkter. I framtiden kommer det inte att funka att  vara en väldigt vattenberoende industri. De bolag som sitter på lösningarna för att hantera utmaningen  är väldigt intressanta för oss utifrån ett investeringsperspektiv.

Finns det några konkreta exempel där det skett förändringar?

– Ett bra exempel är Chile där  parlamentet lagstadgat att gruvbolagen inte längre får ta färskvatten för sin produktion utan måste bygga egna avsaltningsanläggningar för att kunna använda saltvatten istället för färskvatten. Gruvindustrin är extremt vattenintensiv. Det är en lösning som hjälper landet att spara vatten men det ökar kostnaderna för gruvbolagen. En direkt effekt av vattenbristen, säger Smith.

Vill du ha vatten som växtkraft i fondportföljen? Läs här.

Annons
Detta är en annons från SPP, den är inte skriven av journalisterna på SvD:s redaktion.