I stället för Nobel: världskulturmuseum på Blasieholmen
Visst ska vi vara uppmärksamma på politikers klåfingrighet. Men ett opolitiskt museum, som vänder sig bort från samtidens brännande frågor, är inget alternativ. Det skriver professor Mårten Snickare som lanserar ett radikalt förslag för ett nytt världskulturmuseum – på Blasieholmen.
En sak tycks alla röster i debatten om världskulturmuseerna vara överens om: museerna är värda att slåss för. Det borde vara en bra utgångspunkt för ett konstruktivt samtal om deras framtid, men tyvärr präglas debatten av en brist på historisk förståelse och en sammanblandning av två frågor: den om museernas uppdrag, och den om deras prekära ekonomiska läge.
Vad gäller uppdraget ställer Ola Wong (SvD 28/9) ökad politisering mot ett ideal där museerna förmedlar kunskap och ”objektiva fakta”. Men några ”objektiva fakta” bortom perspektiven finns inte, och har aldrig funnits. Kunskap är alltid präglad av upphovspersonens uttalade eller outtalade värderingar. Och, som Anna Källén visat (SvD 3/10), museer har alltid varit politiska. Vi måste vara uppmärksamma på politikers klåfingrighet och slå vakt om museernas oberoende. Men ett opolitiskt museum, som vänder sig bort från sin samtids brännande frågor, är inget alternativ.