Kreativ galenskap inte enbart en myt
Föreställningar om ett släktskap mellan genialitet och galenskap har hängt med ända sedan antiken. Ny vetenskaplig forskning visar också att det, under vissa förhållanden, tycks finnas ett statistiskt samband mellan psykisk sjukdom och kreativitet.
Tanken att genialitet och själssjukdom hänger samman har rötter djupt ner i idéernas historia. Så frågade sig Aristoteles varför framgångsrika konstnärer, skalder och filosofer ofta hade en melankolisk läggning eller rentav var drabbade av psykisk sjukdom. Seneca slog för sin del fast att alla stora andar har ett stråk av galenskap i sig. Vidgar vi sedan begreppet psykisk sjukdom till att omfatta också ett förlösande bruk av alkohol, så menade Horatius att människor som bara dricker vatten inte förmår skriva poesi av bestående värde. Det är i sammanhanget betydelsefullt att notera att antikens lärde gjorde skillnad på galenskap och galenskap, dels en önskvärd gudomlig kreativ inspiration, dels en vanlig destruktiv mänsklig själssjukdom.