Så fasades bildningen ut ur läroplanen
Höstens debatt om Skolverkets syn på historieundervisningen visar att kvalificerad utbildning och bildning inte längre går hand i hand. När utbildningen instrumentaliseras riskerar värdet av det livslånga lärandet att nedprioriteras.
Vad ska barnen egentligen lära sig i skolan? Den frågan har under hösten debatterats livligt på åtskilliga debattsidor sedan Skolverket i september presenterade sina nya förslag på läroplaner för grundskolan. Just ämnet historia blev särskilt debatterat, i och med att Skolverket föreslagit att all historia före år 800 skulle strykas ur läroplanen för grundskolan. Reaktionerna blev stora. ”Utan antikens historia i läroplanen riskeras Sveriges konkurrenskraft”, skrev Handelshögskolans rektor Lars Strannegård i en debattartikel i DN, och signalerade på samma gång ett uttalat bildningsfokus som ett led i en kommersiellt gångbar högre utbildning.