Laddat modersuppror med storartad Hemse
Elektra kliver in på Dramaten. Lika kraftfull och aktuell som någonsin fungerar hon som motstånd, men också som en länk som legitimerar ett hedersvåld. Rebecka Hemse gör en storartad, laddad gestaltning av en mytisk gestalt.
Två systrar: Electra Hallman som Chrysotemis och Rebecka Hemse i titelrollen i ”Elektra”.
Rebecka Hemse i titelrollen och Erik Ehn som brodern Orestes.
En smal bro leder från scenmörkret ut mot Dramatensalongen. En tunga laddad med ord och kraft, från den mest ursprungliga teaterupplevelsen till i dag. Den leder över drygt två årtusenden, via ett för-expressionistiskt och tidigt 1900-tal till vår samtid. Här diskuteras existentiella val, hedersproblematik och ansvar men också hur skuld obevekligt rinner genom generationer.
Anslaget liknar något ”Peer Gynt” som ju den tyske regissören Michael Thalheimer iscensatte i en osedvanligt laddad tolkning för ett par år sedan på just Dramaten. Också här dominerar en kärv och förhöjd energi långt, långt bortom all psykologisk realism.