RecensionTeater
Flyktingdrama där mäktig kvinnokör trotsar alla gränser
En kraftfull kvinnokör har huvudrollen i ”De skyddssökande kvinnorna” på Malmö stadsteater. Denna dansk-svenska uppsättning om kvinnor och asylrätt spränger gränser på flera nivåer.
En av de saker jag särskilt fäster mig vid i ”De skyddssökande kvinnorna” är hur de arton unga kvinnorna i landsflykt hyser absolut tillit till överguden Zeus. Han förväntas hålla en vakande hand över dessa systrar, när de resolut lämnar Egypten och ger sig ut på havet i riktning mot grekiska Argos, där de egentligen hör hemma.
Dessa unga överklasskvinnor, kallade danaiderna efter sin far Danaos, flyr inte från nöd eller svält. Nej, anledningen till deras uppbrott är att de vägrar ingå tvångsäktenskap med sina egyptiska, aristokratiska kusiner. Män äcklar dem, och äktenskap ser de som förslavning. I ”De skyddssökande kvinnorna” har de tagit sin tillflykt till ett tempel i staden Argos, där de med sin far (Erik Olsson) söker asyl.