RecensionVårens böcker 2018
Naken självrannsakan efter makens plötsliga död
När sonen är ett år så dör hennes sambo helt oväntat. Carolina Setterwall skriver rakt och ärligt, på gränsen mellan vittnesroman och dagbok. ”Det är tacksamt när en bok kan väcka etikfrågor” skriver Josefin Holmström.
En morgon hittar Carolina sin sambo Aksel död i sängen, helt utan förvarning. Tillsammans har de en ettårig son som sover i vardagsrummet. På ett ögonblick vänds livet upp och ner. ”Låt oss hoppas på det bästa” handlar både om vad som händer sedan och vad som hände innan: parallellt skissas livet med och utan Aksel fram, hela den snåriga vägen fram till ödesstunden i sovrummet.
Men innan vi går närmre in på boken måste något sägas om genre och recensionsetik. Jag är nämligen inte helt säker på hur den här boken ska läsas. På förlagets hemsida marknadsförs den som ”skönlitteratur”, och i intervjuer som en ”debutroman”.