Steinfeld: Tre ord som är motsatsen till bildning
En bildad människa vet vem hon är och kan tala för sig. Men det gäller att se upp för det bildningsfientliga nyspråket. Kulturjournalisten Thomas Steinfeld har identifierat tre ord som står i vägen för en genuin förståelse av världen.
När jag hade avlagt min studentexamen – ”Abitur” på tyska – förklarade rektorn under den lilla ceremonin som avslutade 13 års skolgång: ”Aldrig mer kommer ni att kunna så mycket om så mycket som idag.” Självklart hade han rätt, inte bara för att det sedan gick ganska fort att glömma hur man lägger upp en differentialkalkyl. Han hade också rätt i den meningen att det går att slå fast vad skolan ska förmedla: att kunna läsa obehindrat – och inte bara berättande, utan också teoretiska texter, att kunna skriva samt att behärska elementär aritmetik, inklusive konsten att kunna räkna i huvudet med tvåsiffriga tal. Därtill kommer förmågan att mer eller mindre fritt kunna uttrycka sig på minst ett främmande språk, också för att man knappt kan lära sig ett annat språk utan att samtidigt vinna en teoretisk insikt om hur språk över huvud taget fungerar.
Rektorn syftade förstås högre, inte bara till biologi, kemi och fysik utan också, som den gamla latinlärare han var, till de kunskaper som betraktas som bildning i ordets innersta bemärkelse: till ett vetande om konsterna i allmänhet och om litteratur i synnerhet, om filosofi och historia. Dessa kunskaper räknas numera allt oftare som nyttolösa sysselsättningar för en imaginär överklass. För att förstå vad dessa kunskaper innebär är det förmodligen inte ens lönt att än en gång tala om den europeiska kulturen och dess tradition – ett sådant försök framstår numera som sentimentalt. I stället föreslår jag att vi försöker förstå vad bildning är genom att ställa ordet mot tre motsatta begrepp. Det finns nämligen tre motsatsord till bildningen. De är, i stigande grad av bildningsfientlighet: information, kompetens och värderingar.