”Vetenskapliga tidskrifter har spelat ut sin roll”
DEBATT | FORSKNING
Vetenskapliga förlag har länge använt sina monopol på kunskap till att sätta upp betalväggar. År för år har förlagen höjt priserna till alltmer ohållbara nivåer. Det har uppskattats att priserna nu är tio gånger högre än publiceringskostnaderna. Med sina enorma överskott har förlagen köpt upp mindre konkurrenter och byggt övervakningsteknik som spårar användarna. Förlagen har nu verktyg som kan låsa in hela det akademiska arbetsflödet: informationssökning, citering, dataanalys, publicering samt inte minst utvärdering av forskare, institutioner, lärosäten och länder.
Monopol, prishöjningar och övervakning blev till slut för mycket för EU:s ministerråd. Den 23 maj beslöt rådet att trappa upp omställningen till öppen vetenskap. Rådets slutsatser kräver att en vetenskaplig infrastruktur för offentlig kunskap måste uppfylla en rad kriterier, och de traditionella förlagen uppnår inte ett enda av dem.
Vägen till ett öppet vetenskapssystem är inte spikrak. Tekniken finns, men flera svåra frågor behöver lösas. En grupp experter från hela Europa har i dagarna publicerat en färdplan som beskriver en väg från dagens monopolkonkurrens mellan vetenskapliga förlag till en fungerande marknad där tjänsteleverantörer kan konkurrera på jämbördiga villkor.
Forskningsresultat kommuniceras på samma sätt idag som innan internet fanns: i artiklar som ser ungefär likadana ut som när de trycktes på papper. Akademin har fastnat i en föråldrad modell. Inlåsningen beror i hög grad på att publicerade artiklar har blivit en valuta för meritering. Ministerrådets beslut är välkommet, eftersom det är svårt för en enskild forskare, eller för ett lärosäte eller en finansiär, att ensam simma mot strömmen.
De traditionella tidskrifterna behöver ersättas med en modern vetenskaplig infrastruktur: ett decentraliserat nätverk av repositorier och plattformar, baserat på öppna standarder under forskarsamhällets kontroll. En sådan infrastruktur gör det möjligt för forskare att snabbt, lätt och öppet dela olika typer av digitala forskningsprodukter, till exempel data, kod och text. Förlagens monopol kan ersättas av en marknad med utbytbara leverantörer av digitala plattformar och tjänster. Ett sådant nätverk av repositorier existerar egentligen redan – rådsslutsatserna baseras på en lång historisk utveckling.
Ett nödvändigt steg för att nå en förändring är att forskningens meritsystem utvecklas. Vi behöver hitta bättre sätt att koppla meritvärde till forskningens faktiska innehåll, i stället för att enögt titta på var forskningen har publicerats. En sådan utveckling har potential att starkt förbättra forskningens kvalitet och att återföra kontrollen över bedömning till akademin och forskarsamhället. EU har nyligen dragit igång det stora initiativet CoARA (Coalition for the Advancement of Research Assessment), som samlar lärosäten och forskningsorganisationer för att utveckla och experimentera med olika sätt att modernisera meritvärdering. Rådsslutsatserna är helt i linje med detta.
Finansiering som i dag går till dyra prenumerations- och publiceringsavtal behöver styras om till öppna plattformar. I dag betalar svenska lärosäten och bibliotek över en halv miljard årligen. En bråkdel av detta skulle vara tillräckligt för att förse svenska forskare med ändamålsenliga plattformar. Ett sätt att styra om finansieringen är att forskningsfinansiärer ställer villkor på att den som tar emot anslag har tillgång till infrastruktur som ministerrådet begär.
Problemen med omställningen till ett öppet forskningssystem är välkända och behöver samordning för att lösas. Därför är det inte överraskande att ministerrådets slutsatser har fallit i god jord hos det europeiska forskarsamhällets organisationer. Ett tiotal tunga organisationer ställde sig omedelbart bakom rekommendationerna. Nu är det upp till varje medlemsland att gå vidare med åtgärder. För Sveriges del har vi nu en utmärkt chans att utveckla vetenskaplig meritbedömning och upphöra med dyra prenumerations- och publiceringsavtal.
Gustav Nilsonne
docent, Karolinska Institutet
