RecensionBokhösten 2016
Schulman tar oss väldigt nära smärtan
I trettio år pantade Alex Schulman och hans bröder mammans urdruckna vinflaskor utan att någonsin tala om det. Nu har han skrivit en bok om modern Lisette. en skör, skarp och humoristisk kvinna – som drack och drack och drack.
Runt 2007 träffade jag Lisette Schulman, mamma till Alex och Calle Schulman. Jag skulle utveckla en webbplats och gillade hennes blogg The Schulmeister. Vi åt lunch och vi klickade. Hon var skör men samtidigt skarp och humoristisk, verkade helt i kontakt med sina tankar, sitt känsloliv. Och stolt över sina barn, jag minns att hon nämnde sin son Alex. Hon hade druckit märkte jag och tänkte på Dorothy Parker som också var briljant och drack för mycket. Samarbetet blev inte av men vi höll viss kontakt via sociala medier.
Nu har Alex Schulman skrivit boken ”Glöm mig” om sin mamma som dog förra året. Berättelsen börjar med att Alex och hans bror hämtar mamma från sommarstugan i Värmland där hon hållit sig undan i flera dagar. Nu ska hon in på behandlingshem. Lisette Schulman drack och drack i över trettio år och sönerna pantade vinflaskor i smyg och talade aldrig om det. När hon stängde in sig i sovrummet och drack låtsades de som ingenting. När arbetskamrater ringde sa de att hon hade maginfluensa.