Recension
När antirasismen blir en ideologi
Tack vare ett femtiotal intervjuer med företrädare för olika samtidsprojekt blir Marcus Priftis "Från snack till verkstad" en inspirerande bok för den som intresserar sig för svensk antirasism. Men tyvärr förvandlar författaren antirasismens idéer till en världsåskådning, skriver Elisabeth Åsbrink.
Pratar vi för mycket om rasism? Pågår för lite handling? Kanske. Det är i alla fall skälet till att journalisten Marcus Priftis skrivit "Från snack till verkstad. Antirasismen i praktiken". Titeln är bokens varudeklaration, detta är en manual i antirasistiska handlingsalternativ. Priftis har tidigare givit ut böcker i ämnet, och på sin hemsida presenterar han sig själv som föreläsare i rasism, antirasism, mångfald, integration, genus i allmänhet och manlighet i synnerhet.
Marcus Priftis tar avstamp i de senaste årens triggerpunkter i offentligheten: Tintin, Disneys julprogram, Lilla hjärtat, näthat, Reva-projektet, Kärrtorp. För den som hängt med, har dessa begrepp blivit ikoniska referenspunkter i analysen av vår samtid. Så manifesteras svensk rasism idag - i allt från bibliotekens innehav av ”Tintin i Kongo”-albumet, över barnboksillustrationer och polisens arbetsmetoder till våldsamma nazister som attackerar en fredlig demonstration med flaskor och knogjärn. Och även om det tryckts mängder av texter om rasism, tycker Priftis att de mest består av vittnesmål och problembeskrivningar. Därför denna handfasta presentation av olika antirasistiska strategier, skapade av gräsrötter och eldsjälar över hela landet.