RecensionNy musik
En skiva utöver det vanliga – på många sätt
Cecilia Zilliacus konceptskiva knyter samman Johannes Brahms, Amanda Maier och Julius Röntgen – och Zilliacus imponerar genom att ge alla tre rättvisa.
Ett koncept för en skiva gör inte alltid de verk som ingår rättvisa. Ett av undantagen är Cecilia Zilliacus skiva med violinkonserter av Johannes Brahms, Amanda Maier och Julius Röntgen. Fast vad kan det vara för koncept? En av de kanoniska konserterna tillsammans med en komponerad av en svensk – kvinnlig – tonsättare och en andra av en nederländsk doldis. Allt sent 1800-tal. Det är först när man börja tränga djupare in i personförhållandena som det klarnar.
Zilliacus har skrivit en alldeles utmärkt skivkommentar, som startar i generalrepetitionen av Brahms konsert, nyårsafton 1878. Amanda Maier och Julius Röntgen var på plats, spända på vad de skulle få höra. Som konsertmästare satt Engelbert Röntgen, Maiers fiollärare i Leipzig, medan Röntgenfamiljens gode vän Brahms själv dirigerade. Amanda och Julius förlovade sig till sommaren – och konceptet är på plats.