Sverige inte sist – men Finland var långt före
Finland var först i Europa – och av de nordiska grannländerna var Sverige sist med att införa kvinnlig rösträtt 1919. Men i Liechtenstein dröjde det ända till 1984 innan kvinnor fick rösta.
I år är det exakt ett sekel sedan kvinnor för första gången röstade i svenska riksdagsval. Detta jubileum för demokratins genombrott lär inte undgå någon, men det sätter också fingret på en öm punkt – var det inte så att Sverige var en senkomling? Hade inte andra länder redan genomfört reformen långt före oss, trots att vi gärna brukar yvas över vår strävan efter jämställdhet?
För att besvara frågan måste vi skilja mellan två saker: å ena sidan kvinnligt deltagande i det politiska livet som sådant, å andra sidan kvinnligt deltagande i demokratiskt beslutsfattande. Det senare är, historiskt sett, ett strikt modernt fenomen. Det normala i äldre tid var att varken män eller kvinnor hade rösträtt, annat än möjligen (för männens del) i små bonderepubliker. Före 1900-talet var den absoluta majoriteten av alla människor tämligen maktlösa, och dessutom alldeles för fattiga för att ha tid att orka ägna sig åt politik.