”Digitala jättar orsakar självcensur”
Nätgiganter som Google och Facebook har en så dominerande ställning att de har makt över oss som skapar innehåll och kultur. Deras dominans leder till självcensur, skriver Skaps ordförande Alfons Karabuda.
I måndags publicerade professor Ludvig Beckman en artikel på Svenska Dagbladets kultursidor som baseras på en rapport han skrivit på uppdrag av Konstnärsnämnden. Rapporten ”Självcensur, yttrandejämlikhet och yttrandefrihet” är i korthet en genomgång av begreppen självcensur och yttrandefrihet. Målet är även att belysa några av självcensurens problemområden. Och det är här rapporten haltar.
Bergmans rapport är i första hand teoretiserande och akademisk och hans resonemang är solida. Men jag kan inte låta bli att undra i vilken värld Ludvig Beckman lever. Och jag tvivlar på att särskilt många kulturskapare känner igen sig i hans verklighet. För enligt Beckmans resonemang är stater och institutioner de enda aktörer som kan inskränka en persons yttrandefrihet genom censur. Självcensur är något den enskilde individen frivilligt – visserligen motvilligt – ålägger sig och kan därför inte ses som ett reellt hot mot demokratin.