RecensionVårens böcker 2018
Läsvärt – men slängigt om mångkulturen
Pappan meddelar med en post-it på kylen att han åkt till hemlandet efter Berlinmurens fall. I en personlig idébok tecknar Hynek Pallas, född i Tjeckoslovakien, en komplex och läsvärd bild av en uppväxt i kommunistdiktaturens skugga och familjens flytt, exil och nya liv i Sverige. Men vad gäller de politiska reflektionerna missar analysen målet, skriver Henrik Dahlquist.
Hynek Pallas släktingar dog i, överlevde, och flydde från Förintelsen. Efter att föräldrarna undertecknat Charta 77, ett uppmärksammat dokument som kritiserade hemlandet Tjeckoslovakiens kommunistregering för att inte respektera de mänskliga rättigheterna, flydde familjen till Sverige. Det är omöjligt att skilja migrationen från berättelsen om släkten. Nu är Pallas, disputerad filmvetare och till vardags kulturskribent, aktuell med ”Ex. Migrationsmemorar 1977–2008". Det är en ”personlig idé- och frågebok” som berättar familjens, flyktens, och exilens historia.
”Ex” rör sig smidigt mellan det personliga och det allmänna. Diktaturens Tjeckoslovakien och de svenska 70- och 80-talen skildras genom fragmentariska minnesbilder och korta reflektioner kring de båda ländernas närtidshistoria. Sammantaget tecknas en komplex bild av uppväxten i diktaturens skugga. Pallas beskriver hur systern ”adopterar” vännernas far- och morföräldrar eftersom de egna inte är tillgängliga, hur han själv packar smuggellådor med förbjuden musik, och hur pappan meddelar med en post-it på kylen att han åkt till hemlandet efter Berlinmurens fall.