Metoden som korrigerar felen i skapelsen
Med anledning av Nobelpriset i kemi till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för upptäckten av gensaxen Crispr/Cas9 återpublicerar SvD denna understreckare från den 29 januari 2018.
Med hjälp av den nya genmodifieringsmetoden Crispr-Cas är det möjligt att slå ut, sätta in och redigera gener, och många spår att forskarna bakom metoden kan förvänta sig Nobelpriset i medicin – kanske redan i år. En ny bok förklarar detaljerna och möjligheterna men också de framtida riskerna med Crispr-Cas.
Det har funnits levande organismer på vår jord i omkring fyra miljarder år. Ända sedan de första encelliga organismerna tog form har olika arter levt i ett samspel som vi kan välja att kalla för en kamp eller en ömsesidigt utvecklande balans. Spåren efter detta krig – eller harmoni – finns i oss alla eftersom vi är en sen och kort utväxt av det förlopp som började med bakterier och virus för mycket länge sedan. Bara några få procent av det mänskliga genomet skiljer oss från närliggande arter som schimpansen, och ungefär hälften av de gener som styr grundläggande livsprocesser har vi gemensamt med jästcellerna som vi använder för att baka bröd.