Annons

Vad hände med kalsongerna i jorden?

 Arlabonden Jörgen Ericsson konstaterar: av den vita ekologiska bomullen återstår bara rester.
 Arlabonden Jörgen Ericsson konstaterar: av den vita ekologiska bomullen återstår bara rester.

Kommer du ihåg kalsongerna som Arla grävde ner i marken på en gård för drygt ett år sedan? Syftet var att ta reda på hur jorden egentligen mådde.

Nu har svaret kommit.

– Det finns inte så mycket kvar av kalsongerna. Det betyder att jorden är bördig och full av maskar och mikroorganismer som gärna mumsat på den vita ekologiska bomullen. Maskarna har gjort sitt jobb helt enkelt.

Orden kommer från säger Åse Arnbratt, chef inom medlems- och hållbarhetsfrågor på Arla.

– Spänningen var stor när vi stod där med spaden, redo att sätta den i marken. En tråkig syn hade varit om kalsongerna grävts upp utan minsta tillstymmelse till angrepp. Då hade jorden visat sig vara näringsfattig.

På Jörgen Ericssons gård bidrar betande kor och variationen av grödor till den bördiga jorden. Något som gör det möjligt för pollinerare, fåglar och inte minst daggmaskar att bidra till att jorden mår bra och kan ge mat till både människor och djur i många år framöver.

– Om du odlar samma gröda år efter år så påverkar det jorden och den biologiska mångfalden negativt. Med det här kalsongtestet vill vi visa att betande kor och att regelbundet variera grödorna bidrar till välmående jordar, säger Åse Arnbratt.

Spänningen var stor när vi stod där med spaden, redo att sätta den i marken. En tråkig syn hade varit om kalsongerna grävts upp utan minsta tillstymmelse till angrepp. Då hade jorden visat sig vara näringsfattig.

”Bra jord är som att gräva i smör”

Kalsongtestet ingår i ett fyraårigt pilotprogram där 24 Arlabönder från fem europeiska länder deltar. Syftet med pilotprogrammet är att utforska möjligheterna med regenerativa jordbruksmetoder, hur arbetsmetoderna kan tillämpas i olika mjölkproduktionssystem och vilken effekt de har på klimat och natur.

Utöver att gräva ner kalsongerna i jorden kommer Arlabönderna även att göra en rad andra åtgärder.

– Ett av dessa är att räkna antalet maskar. Ju fler daggmaskar desto bättre jord. Genom sitt arbete hjälper daggmasken till att skapa en mullrik jord och därför är det bra att ha så mycket mask som möjligt i alla sorters jordar. En lerblandad sandjord blir mer näringsrik med hjälp av daggmask och en lerjord mer lucker. Daggmaskarna ger också en effekt på dränering och luftning i jorden, säger Åse Arnbratt.

Ett annat sätt att ta reda på hur jorden mår är att sätta ner en spade i den.

– En bra jord är som att gräva i smör – mycket enkelt, inget motstånd, med en fot i en enda rörelse, säger Åse Arnbratt.

Ju fler daggmaskar desto bättre jord. Genom sitt arbete hjälper daggmasken till att skapa en mullrik jord och därför är det bra att ha så mycket mask som möjligt i alla sorters jordar.
Ju fler daggmaskar desto bättre jord. Genom sitt arbete hjälper daggmasken till att skapa en mullrik jord och därför är det bra att ha så mycket mask som möjligt i alla sorters jordar.
Ju fler daggmaskar desto bättre jord. Genom sitt arbete hjälper daggmasken till att skapa en mullrik jord och därför är det bra att ha så mycket mask som möjligt i alla sorters jordar.

Sverige ligger i framkant

I dagsläget finns få vetenskapliga studier som visar vilken effekt regenerativa jordbruksmetoder faktiskt har inom mjölkproduktion. Därför är Arlas pilotprogram ett viktigt initiativ.

– Att förklara vad regenerativt jordbruk egentligen innebär är ganska svårt i och med att det saknas en gemensam definition, men förenklat kan man säga att det är en kombination av olika odlingsåtgärder för att minska miljö- och klimatavtrycket. I Sverige ligger vi redan i framkant eftersom vi bedriver till exempel vallodling och har gott om naturbetesmarker, säger Åse Arnbratt.

Mellangrödor bra

Ett sätt att bedriva regenerativt jordbruk är att odla så kallade mellangrödor. En mellangröda, också kallad fånggröda,  odlas mellan två huvudgrödor. Det kan till exempel vara bovete och honungsört, som gynnar pollinerande insekter när de blommar.

– Det positiva med mellangrödor är att de konkurrerar bra mot ogräs, samlar upp restkväve och tillför kväve till nästa års gröda och dessutom ökar mullhalten, förklarar Åse Arnbratt.