Längtan efter att bli kvinna – eller klä ut sig?

Könsbyten, vilket toxiskt brinnande känsligt och komplicerat ämne det är. Ändå såg det så ljust ut i början av 2000-talet, då optimister i hbtq- och kvinnorörelserna anade könsrollernas försvinnande och Karolinska universitetssjukhuset kunde ge patienter med könsdysfori medicinsk behandling redan som barn.

Men så kom varningar om överdiagnostisering och feminister som hävdade att transkvinnor inte är kvinnor, utan snarare trojanska hästar. För ett år sedan stoppade Karolinska den medicinska behandlingen av minderåriga med motiveringen att den saknar vetenskapligt stöd och riskerar biverkningar som kärlsjukdomar, benskörhet, ofrivillig barnlöshet och cancer. Patienter hade ångrat sig, biverkningarna gäller även vuxna och nu finns det både transpersoner och detransitionerare. Vad kan då vara mer intressant än ett självupplevt könsbyte med än ett halvt liv som beslutsunderlag?