RecensionKonserter
Benjamin når explosiv intensitet i operorna
George Benjamin slog igenom som tjugoårig tonsättare 1980. Först på senare år har hans musik fått uppmärksamhet på svenska scener, men på Konserthusets tonsättarfestival får hans produktion kontur.
”Kapellmästarmusik”. Jag minns så väl uttrycket min tonsättarvän använde om George Benjamin. Det var sent 80-tal, modernismen kompakt. Uttrycket användes om dirigenter som fuskade som tonsättare fast med full kunskap om hur en orkestersats ska bli glansfull. Fast också Mahler hade ju varit kapellmästare.
Redan nu var George Benjamin – född 1960, en handfull år äldre än vi – ett stort namn. Han hade varit Messiaens favoritelev, jobbade med Boulez och datorerna på forskningsinstitutet Ircam, var verksam som dirigent. Några år av krampaktig tystnad följde, men han lyckades bryta sig ur den med ett nytt musikaliskt språk. En experimentell fas inträdde runt millennieskiftet, och så kom det stora operagenombrottet med ”Written on skin”, som 2015 letade sig upp på Stockholmsoperan, till och med.