Vinhyllan förvandlas till en konstsamling

Foto: Linda Pérez

Från dyra droppar klädda för att ge status till frispråkig form av vild natur och färgstark konst. Dagens moderna vinetiketter ger vinerna en ny dimension.

Linda Pérez
Publicerad
Annons

Vinetiketten är en akvarell i svartvitt som föreställer en kvinnas åtsittande, latexaktiga dekolletage. Vinet heter ’Sex Appeal’ och görs av Julie Balagny. Hon är en av de mest eftertraktade naturvinsmakarna i Beaujolais och hennes viner kan konsten att förföra med elegans, sinnlighet och integritet.

Vinetikett i svartvit akvarell.

En annan blickfångare är etiketterna från den italienska naturvinsproducenten Jacopo Fiore. Motiven skulle kunna vara tatueringar och är det inte en liten djävul som knatar runt med ett brinnande lerkärl så är det en rökande sjöman med halvöppen skjorta och hårig bringa. För Jacopo Fiore har konsten en självklar koppling till vinet, och med etiketterna vill han både utmana och skapa diskussion. Hans viner är lekfulla och energiska.

Att kommunicera genom vinetiketten är sen gammalt. För att klargöra innehållet förstås, men också för att förmedla social, ekonomisk och kulturell status. Pionjären bakom det hela hette Baron Philippe de Rothschild. Philippe intresserade sig av all sorts konst och var god vän till många konstnärer. Efter andra världskriget bestämde han sig för att låta mästare så som Georges Braque, Salvador Dalí och Pablo Picasso måla slottets vinetiketter och sedan 1945 har varje ny årgång från Château Mouton Rotschild prytts av konst och många stora namn har gått i samma fotspår.

Annons
Annons
Naturvinsproducenten Jacopo Fiore vill med sina etiketter både utmana och skapa diskussion. Foto: Dryckesbutiken

Konstprydda etiketter har främst förgyllt de mest dyrbara vinerna. Priset på vinet och de världskända konstnärerna hintar om exklusivitet, smakfullhet och nobless. Att ha ett litet konstgalleri på vinhyllan har med andra ord inte varit för alla. Men saker och ting rör på sig. Julie Balagnys djärva kvinna och Jacopo Fiores lilla djävul visar en ny zenit för vinflaskan och visst är det just naturvinerna som utmanar.

– Vinetiketternas utformning har tidigare ofta handlat om att fastställa hierarkier, om att ge vinet status och prestige. Naturvinsrörelsen har förkastat mycket av detta och utan tvekan bidragit till en större frihet kring hur människor kan uttrycka sig med vin, såväl i det visuella språket som i hur vinerna smakar och upplevs, berättar Torsten Rundqvist, vinentusiast och kommunikatör hos vinimportören Vin & Natur.

Naturvinsmakaren Julie Balagny är känd för sina känsloladdade akvareller. Foto: Pressbild

Enligt en undersökning av The University of British Columbia är vi mer benägna att njuta av ett vin om designen på flaskan matchar vår personliga identitet. Etiketten kan till och med påverka hur vi uppfattar vinets smak. Estetiken står med andra ord i en stark position, genom förmågan att förmedla budskap och smälta samman med flaskans innehåll. Och den levande, utmanande, både fräcka och fagra designen vi ser i dag visar att tiden är kommen för något nytt och annorlunda.

Annons
Annons

– Om vi tittar tillbaka på den tidiga naturvinsrörelsen, från 1980-talet och fram till millennieskiftet, så hade etiketterna ett klassiskt utseende. Några exempel är Lapierre, Overnoy, Valette och Barral. Först i början av 2000-talet var tiden mogen att börja experimentera med etiketternas formspråk.

Cépage Libre chenin från franska Innowine / Red Sonja från Christian Tschida / Mousserande från Milan Nesterac

Förre vinbarsägaren och vinskribenten Jean-Pierre Robinot debuterade 2002 med sin egen fotokonst på flaskorna. Vinegendomen Domaine de l’Octavin startade 2004 med sina karakteristiska tecknade etiketter. År 2010, när Julie Balagny buteljerade sin första årgång, blev animationen ett sätt att stå ut med ett eget, personligt uttryck i mängden av beaujolais och dessutom berätta något om karaktären i det enskilda vinet, förklarar Torsten Rundqvist.

De moderna etiketterna bjuder, liksom innehållet i flaskorna, på en salig blandning av ocensurerade uttryck. Sätt till exempel Red Sonja, en österrikisk cabernet franc från Christian Tschida på bordet. Den färgglada etiketten, som hämtat inspiration från serieförlaget Marvel Comics, föreställer en kvinna med böljande illrött hår, iklädd en bikini gjord av ringbrynja. Ursinnigt och fruktlöst höjer hon sitt svärd mot oss. Vad vill hon säga? Kanske att vinerna från konstälskaren Christian Tschida kan vara oförutsägbara och en smula vilda, men alltid välgjorda, personliga och minnesvärda.

Annons
Annons
Foto: Linda Pérez

Ett annat språk talar den tjeckiska naturvinsproducenten Milan Nestarecs vinserie ”White Labels”. Flaskorna bär vita etiketter som endast pryds av efternamnet Nestarec och vinets namn. Milan Nestarec förklarar;

– Jag är 200 % säker på att det viktigaste är personen som gör vinet. Det viktiga är inte om vinet kommer från en berömd by i en berömd region – för även dessa viner har dålig karma om de massakrerats i vineriet. Etiketten ger ett puristiskt förhållningssätt både till vad som finns i och på flaskan.

Hemlighetsfulla, humoristiska, utmanande och fria. De moderna vinetiketterna slår hål på konventionell prålighet och ger vinkonsumtion en ny dimension. Förmodligen kommer den nya stilen också att påverka de mer klassiskt lagda vinproducenterna. För ingen minns väl en fegis?

Annons
Annons
Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons