ANNONS
Scrolla ner till SvDScrolla ner till SvD

Så blev bebisen i magen biljetten ut ur kriget

Det är dags för Anna, 44, att göra sitt ultraljud.
Det är dags för Anna, 44, att göra sitt ultraljud. Foto: Linus Sundahl-Djerf

PODD | Plötsligt befann sig surrogatmammorna mitt i brinnande krig. Men barnen de väntade blev en väg ut. Tack vare kapitalstarka kunder, mutor till ryska armén och människosmugglare räddades kvinnorna ur krigszonen.

SvD
Publicerad

Surrogatmödraskap, alltså att en kvinna via en affärsuppgörelse bär ett barn åt någon annan, är en vattendelare. På ena sidan - de som anser att det är ett vetenskapligt genombrott som möjliggör för barnlösa att kunna starta en familj. På den andra de som menar att metoden är oetisk, exploaterar fattiga kvinnor och likställer den med människohandel. Ukraina är ett av få länder som tillåter surrogatmödraskap, och trots kritiken är industrin ständigt växande och omsätter miljardbelopp. Idag föds det omkring 2000 surrogatbarn per år i Ukraina, och när kriget bröt ut i februari i fjol innebar det alltså att en mängd gravida surrogatmammor plötsligt var fast på fel sida om frontlinjen.

Men kaoset som surrogatmödrarna hamnade i har inte avskräckt de utländska barnlängtande paren. På en kvart får du veta hur den ukrainska bebisfabriken kan fortsätta trots kriget. Och följa Tetyana som gravid i sjätte månaden med livet som insats fick hjälp att lämna sin ockuperade hemstad. Med Moa Kärnstrand, utrikesreporter på SvD.

Efter reklamen visas:
Så blev bebisen i magen biljetten ut ur kriget

Lyssna på Dagens story

Dagens story produceras av Svenska Dagbladet och distribueras av Acast. Förutom att lyssna här på SvD.se kan du även höra podden i följande kanaler:

Hitta podcasten genom att söka efter ”Dagens story” – eller klicka på länkarna.