Metoo – en feministisk bugg i svenska medier
Metoo-journalistiken var inget plötsligt pressetiskt haveri, som en del påstår. Den framstår snarare som ett utslag av en feministisk bugg i svenska medier.
Rättegången i Stockholms tingsrätt mot "kulturprofilen" Jean-Claude Arnault.
Hanna Olssons bok ”Catrine och rättvisan” om styckmordet på Catrine da Costa, kom 1990.
I boken ”Döden är en man”, som kom 1999, visade Per Lindebergs hur Hanna Olsson hade lett medierna i ett drev där de två "överklassmännen" – obducenten och allmänläkaren – blev symboler för den patriarkala könsmaktsordningen. Dan Josefsson är författare till boken om Sture Bergwall "Mannen som slutade ljuga”.
Författaren Per Lindeberg.
Genusvetaren Eva Lundgren hade stort inflytande på debatten om mäns våld mot kvinnor på 90-talet. Hennes forskning har hånats och ifrågasatts, men i och med metoo lyftes frågan om man borde ge henne upprättelse.
Dan Josefsson August-nominerades 2013 för boken "Mannen som slutade ljuga".
Den 19 april 2017 samlades tusentals människor i en knytblusmanifestation till stöd för Sara Danius på stortorget i Gamla stan, utanför Svenska Akademien.
Kriminologen Nina Rung, en av arrangörerna till knytblusmanifestationen utanför Svenska Akademien, tillsammans med medieprofilen Cissi Wallin (t v).
Tusentals människor samlades i en knytblusmanifestation utanför Svenska Akademien till stöd för Sara Danius. Nina Rung och Mona Sahlin fanns bland talarna.
2005 utnämnde Aftonbladet journalisten Evin Rubar till "årets femtekolonnare", samma år fick hon utmärkelsen "Årets förnyare” för tv-reportaget ”Könskriget”.
I en text i tidningen Journalisten från den 26 september i år berättar reportern Lina Makboul om hur hon upplevde arbetet bakom det uppmärksammade ”Uppdrag granskning”-reportaget ”#metoo och Fredrik Virtanen”.
Journalisten Robert Aschberg är en av få som vågat skriva om journalistkårens egna nättroll, skriver Ola Wong.
Rättegången i Stockholms tingsrätt mot "kulturprofilen" Jean-Claude Arnault.
Den slutna Facebookgruppen #deadline kan betraktas som ett massmedium i sig. Men utan insyn eller publicistiskt kontrollsystem, skriver Ola Wong.
När jag gick journalistutbildningen vid Stockholms universitet 1999 hade vi Hanna Olssons bok ”Catrine och rättvisan” om styckmordet på Catrine da Costa som kurslitteratur. Den sa att patriarkala strukturer skyddade de utpekade; ”allmänläkaren och obducenten”.