Livsvetenskap mellan tro och vetande

Publicerad
Annons

Svaret på frågan om tro eller vetande kan vara - både-och. Litteraturvetaren Erland Lagerroth har ägnat ett antal böcker åt att förklara de nya livsvetenskaper som beskriver materien som allt annat än en passiv klump.

Erbjudandet att ta del i den här diskussionen nådde mig när jag kom hem från en kurs vid Geijerskolan i Ransäter, kallad "Är humanismen möjlig?" Ännu ringde då i mitt öra några ord av Mats Svegfors. Han hade samma dag talat om "Dag Hammarskjölds väg", och hade formulerat följande karakteristik av svenskt kulturliv under efterkrigstiden: "Vi hade, föreställer jag mig, en sekulär parentes". Ett starkt motbud till Hedenius anspråk på att slutligt ha avfört religionen från dagordningen.
Mats Svegfors konstaterade också att upplysningstidens filosofer inte ifrågasatte Gud, på liknande sätt som vi "i dag inte ifrågasätter upplysningstidens naturvetenskap". Det kom mig att tänka på en teologisk uppsats jag en gång läst, som hette "Trodde Luther på Gud?" Svaret var nej - man kan inte tro på det som är självklart, à priori givet. Men när Svegfors föreställer sig att vad han kallar "upplysningstidens naturvetenskap" i dag är självklart given på detta sätt, så är han lika ovetande som det svenska kulturetablissemanget i övrigt. För det finns i dag en helt annan naturvetenskap.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons