Obamas stora utmaning
Tillväxten i USA:s ekonomi är på väg upp men når den tidigare höjder och hur lång tid tar det? Utgången får stor betydelse även för oss svenskar.
VÄNTAN PÅ VÄNDNING – JOBBEN, BOSTADSMARKNADEN OCH KÖPKRAFTEN
Eftersom den amerikanska ekonomin är störst i världen påverkas vi alla av hur snabbt den kommer på fötter efter finanskris och djup lågkonjunktur.
Redan i juli månad 2009 tog sig USA ut ur recessionen, vilket betyder att ekonomin inte krympte längre. Men farten uppåt har inte varit vad bedömare och medborgare hoppats på.
Trots 18 månader av tillväxt är BNP-nivån (allt som produceras under ett år i‑landet) fortfarande lägre än den var under fjärde kvartalet 2007.
Arbetsmarknaden har
försämrats kraftigt under krisåren. Mellan december 2007 och december 2009 minskade sysselsättningen med 8,4 miljoner personer. Samtidigt ökade arbetslösheten från 5 till 10 procent.
Under det senaste året har läget förbättrats: 1,1 miljon nya jobb har kommit till. Men takten är långsam. Samtidigt är jobb bästa sättet att få fart på de delar av ekonomin som gått i stå som privatkonsumtion och bomarknad.
När den amerikanska ekonomin varvar upp ger det en kraftig skjuts åt världsekonomin. Svenska exportföretag ökar sin försäljning – inte bara till USA och utan även till andra utvecklade ekonomier som dras med uppåt.
Under 2010 har privatkonsumtion och arbetsmarknad ökat farten på tillväxten men samtidigt har husmarknaden och besparingar i offentliga budgetar dämpat aktiviteten i ekonomin.
De flesta bedömare tror att tillväxten växlar upp men om det är tillräckligt för att åter bli ett draglok för världsekonomin är osäkert. USA:s ekonomi står inför formidabla utmaningar. De har ett budgetunderskott som är ruggigt stort. De har skenande sjukvårdskostnader och en åldrande befolkning.
Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson påpekar i en analys att krisen inte bara är konjunkturell utan även strukturell. De negativa effekterna på husmarknad, arbetsmarknad och kreditmarknad är omfattande.
Hermansson undrar
om USA över huvud taget kommer tillbaka till den tidigare tillväxtnivån.
Det nya stimulanspaketet får inte samma positiva effekt på tillväxten som tidigare paket. Och samtidigt som den federala (statliga) nivån försöker stimulera efterfrågan genom finanspolitiken, sparas det på delstatlig och lokal nivå. Hermansson menar att USA kanske får nöja sig med en BNP-tillväxt kring 2,5‑till 3 procent de närmaste åren.