Hård kamp för potatisodlarna
På Bjärehalvön har tillvaron blivit allt svårare för potatisodlarna. De tidiga skördarna är dåliga för miljön och skapar en tuff situation för odlarna.
– Utvecklingen går helt över styr, säger odlaren Mikael Sturesson.
Det var kärleken som 1941 förde potatisen till den skånska Bjärehalvön. Margit skulle gifta sig med Uno Holmberg från Torekov. Knölarna var en bröllopsgåva som sattes i jorden. Det visade sig att de sandiga åkrarna var perfekta för potatisodling.
– Min farfar besprutade sällan. Det gick bra ändå, säger barnbarnet och bonden Fredrik Holmberg, en av Bjärehalvöns mer än 100 potatisodlare.
Området förser nästan hela landet med färskpotatis, först i hela landet. För att få så tidiga skördar som möjligt började odlarna under 1980-talet täcka vissa odlingar med väv. Det har blivit allt vanligare, också i flera lager, och nu täcks också åkrarna av plast. Det har också börjat dyka upp odlingsbågar för potatisen, likt miniväxthus.
Fredrik Holmberg är en av halvöns två ekologiska potatisodlare. Men efter fyra år har han gett upp.
– Förra året blev angreppen av bladmögel alldeles för stora och väldigt tidiga. Förr kom bladmöglet efter midsommar, säger Fredrik.
Bladmögel orsakas av svampen phytophthora infestans och kan komma farande med vinden, smitta via marken eller via sättpotatis. Hamnar den i blasten förstörs bladen och potatisen slutar att växa. Kommer den ner till knölarna kan den orsaka brunröta, som gör att potatisen ruttnar. Det var brunrötan som orsakade massvälten på Irland i mitten av 1800-talet.
Förra året blev svampen ett så stort problem att jordbruksverket kallade till krismöte. Ju mer svampen besprutas desto mer resistent verkar den bli. Ingen vet vad det beror på. En del anser att minskningen av växelbruk är orsaken. Det vill säga att vi inte längre byter grödor på en och samma åker för att få friskare jord.
– Många, både odlare och forskare på bland annat SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) är övertygade om att det är väven och plasten som orsakar ökningarna. Svampen stortrivs i det varma mikroklimat som bildas under täckningen, säger Fredrik Holmberg och betonar att han inte tycker att det är Bjäres konventionella odlares fel, eftersom han så väl förstår att många täcker för att kunna överleva över huvud taget.
Men det är inte bara bladmöglet som ställer till problem. Många av odlarna har hamnat i en ond cirkel, i en hård kamp om vem som ska hinna skörda först.
– Utvecklingen håller på att gå helt över styr. Potatisen kommer alldeles för tidigt och det finns ingen marknad för den. Dessutom är täckningen en miljöbov eftersom den oljebaserade väven och plasten också ska tas om hand efteråt. Jag är rädd att täckningen slår ut svensk färskpotatisodling, säger den konventionella odlaren Mikael Sturesson, granne till Fredrik Holmberg.
Butikerna och konsumenterna efterfrågar allt tidigare färskpotatis och detta driver fram potatis odlad under väv, enligt Louise Aldén på Jordbruksverket.
– Vi informerar om vikten av att kontrollera hur potatisen har det, att man tar av plasten i rätt tid och så vidare. Det behövs dock mer forskning, säger hon och hävdar att odling under väv inte alls behöver vara ett problem, att väven tvärtom kan skydda mot vindburen bladmögelsmitta.
Detta håller inte Lars Wiik på Hushållningssällskapet riktigt med om.
– Kanske utgör flera lager och hålplast ett visst skydd. Men ett tunt lager väv fladdrar i vinden och håller inte alls sporerna borta, säger han och tror att mindre stress för potatisen och ökat växelbruk skulle kunna hämma bladmöglets framfart.
Åsikterna går isär, forskning står mot forskning. Rykten far som sporerna i vinden. Den odlare som var först med årets skörd fick 2 100 kronor kilot. Sedan minskar priset radikalt för varje vecka. De stora butikskedjorna kammar hem de stora vinsterna och förlorarna blir de odlare som inte kan skörda tillräckligt snabbt. Kvar står de med potatis ingen vill ha och med jordar som tar allt mer stryk. Potatis är den gröda som besprutas mest av alla. Upp till 12 gånger när det gäller vinterpotatis.
– Det behövs strukturella förändringar för att motverka bladmögel och minska besprutningen av potatisen. Att lägga ansvaret på odlarna och säga att vi ska komma överens här nere, kommer inte lösa problemet. Om väv och plats förbjuds, skulle vi alla kunna konkurrera på lika villkor och vi skulle slippa få en onödig massa gifter i naturen, säger Fredrik Holmberg.
Grannen Mikael Sturesson håller med.
– Utan täckning skulle vi dessutom få en nypotatis av betydligt högre kvalitet. Den skulle komma bättre i tid och det skulle vara bättre för miljön.