Recension
Psykologisk bladvändare
Inget skapar mer sprängkraft än en familj full av hemligheter som förs samman under en kris. Med tusen små detaljer skapar Maggie O’Farrell en närvaro som är både intim och allmängiltig.
Sommaren 1976 drabbades Storbritannien av en rekordartad värmebölja. Jag var 13 år och besökte London för första gången och det jag minns bäst är att Hyde Park var en brunbränd gräsöken. I sin sjätte roman, ”Sommaren utan regn”, använder Maggie O’Farrell denna värmebölja som katalysator, under devisen: ”Konstigt väder lockar fram konstiga beteenden.”
Hon låter den pensionerade bankmannen Robert Riordan gå ut för att köpa morgontidningen som vanligt, men den här dagen kommer han inte tillbaka till sin fru som sitter och väntar vid frukostbordet och hans oförklarliga försvinnande tvingar hem de vuxna barnen för att ta hand om modern och lösa gåtan.