Särbegåvade elever känner sig ofta misstrodda
Första gången psykologen Anita Kullander fick upp ögonen för särbegåvning var när en stökig elev skulle kunskapstestas. I testet skulle han svara på frågor som successivt blir svårare. När eleven svarat fel på fyra, fem frågor slutar man och ser då var eleven befinner sig kunskapsmässigt.
I det här fallet svarade pojken till en början över huvud taget inte på frågorna. Man trodde därför först att han var underbegåvad. Men så gjorde testledaren fel och ställde frågor på en mycket högre nivå än vad som var tänkt. Då vaknade pojken till liv och levererade rätt svar gång på gång.
– Så är det för många särbegåvade barn. De får nästan en mental blockering om de ges för lätta uppgifter. Vissa sitter av lektionerna, andra blir hemmasittare som vägrar att gå till skolan, säger Anita Kullander, som menar att särbegåvning märks i skolan redan vid IQ runt 115–120. Det motsvarar 5–6 procent av eleverna.