Så får våldet sin näring uppifrån
DEBATT Det är inte etniska motsättningar som utlöser upplopp – vare sig under ”tattarkravallerna” för 65 år sedan eller i dagens Husby. Etnifieringen kommer i stället uppifrån, från medier, etablissemang och tidsanda, skriver författaren Marcus Priftis.
För precis 65 år sedan, den 1 juli 1948, kulminerade de oroligheter som har gått till historien som ”tattarkravallerna” i Jönköping. Under några dagar gick en mobb runt i stadens fattigkvarter, misshandlade resande och bröt sig in i deras bostäder. Eldade av en påhejande folkmassa och en passiv ordningsmakt åstadkom mobben kaos i flera dagar, och stora delar av Jönköpings resandebefolkning tvingades fly staden.
Kravallerna i Jönköping har ofta beskrivits som rakt igenom rasistiska. Men som historikern Martin Ericsson har visat var verkligheten mer komplex än så. I själva verket inleddes kravallerna som en privat hämndaktion, som kulmen på en långdragen konflikt mellan några enskilda individer. De rasistiska motiven fanns inte där från början, utan uppstod först efter att tidningarna skrivit in oroligheterna i den samtida rasistiska diskursen.