Arnhild är inte längre jagad av vargar
SCHIZOFRENI. När Arnhild Lauveng vandrade fram och tillbaka i korridorerna på ett hem för kroniskt psykiskt sjuka, mumlande för sig själv, fick hon frågan vad hon ville bli. ”Psykolog”, svarade hon. ”Javisst”, sade yrkesvägledaren.
– Jag inser att jag inte var något psykologämne då, men att hon lät mig ha min dröm betydde oerhört mycket, säger Arnhild Lauveng som i dag arbetar som psykolog.
Arnhild Lauveng vet att det inte är gott att äta vävtapet, glasfibertrådarna sticks i munnen. Hon vet att man får kväljningar när man försöker svälja skumgummitussar från madrassen. Och hon vet hur det är att ligga under sängen med en ångest så fasansfull att man sliter av testar av sitt hår för att lätta på trycket.
I sin självbiografiska bok ”I morgon var jag alltid ett lejon” berättar hon hur hon fick diagnosen schizofreni som 16-åring och om de tio år då hon åkte ut och in i den psykiatriska vården. Nu är boken översatt från norska till svenska och även såld till åtta andra länder.