Recension

Nattlampan tänd och dörren på gläntVardagens tvetydiga signaler

DRIVEN REALIST Tryggheten ler i mjugg i Mats Kempes noveller om barndom, vuxenblivande och familjeliv. Vissa av berättelserna saknar laddning medan andra träffar en fin ton, skriver Erik Bergqvist.

Uppdaterad
Publicerad
Annons

Vardagen är inte någon vidare angenäm plats, inte när Mats Kempe berättar. Nu handlar det sällan om fasor eller katastrofer i Kempes romaner och noveller, snarare om samtidens krypande obehag och plötsliga små skred av missräkningar och inbillning. Vanligheten sänder ut tvetydiga signaler, tryggheten ler i mjugg, visst gör den.

Barndom, vuxenblivande och familjeliv har varit centrala motiv för Kempe sedan debuten 1996, är så även i novellsamlingen ”Nattlampan tänd och dörren på glänt”, författarens sjunde bok. Här känner man också igen greppet att återanvända miljöer och människor i flera berättelser – kanske bör man hellre tala om tolv kapitel än noveller.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons