Övre raden fr.v.: Åby, Östergötlands län. Smedjebacken, Dalarnas län. Gällivare, Norrbottens län. Skärblacka, Östergötlands län.  Mellanraden fr.v.: Kisa, Östergötlands län. Ljusne, Gävleborgs län. Vittangi, Norrbottens län. Mariannelund, Jönköpings län. Nedre raden fr.v.: Spånga, Stockholms län. Hallstavik, Stockholms län. Trosa, Södermanlands län. Jokkmokk, Norrbottens län. Foto: Emma-Sofia Olsson, Simon Rehnström, Malin Hoelstad, Lisa Arfwidson, Agneta Henriksson, Privat
Övre raden fr.v.: Åby, Östergötlands län. Smedjebacken, Dalarnas län. Gällivare, Norrbottens län. Skärblacka, Östergötlands län. Mellanraden fr.v.: Kisa, Östergötlands län. Ljusne, Gävleborgs län. Vittangi, Norrbottens län. Mariannelund, Jönköpings län. Nedre raden fr.v.: Spånga, Stockholms län. Hallstavik, Stockholms län. Trosa, Södermanlands län. Jokkmokk, Norrbottens län. Foto: Emma-Sofia Olsson, Simon Rehnström, Malin Hoelstad, Lisa Arfwidson, Agneta Henriksson, Privat

Folkets hus från norr till söder

För snart 130 år sedan invigdes Sveriges första egenbyggda arbetarrörelselokal i Malmö. Lokalen fick namnet Folkets hus och samma år invigdes också landets första Folkets park, även den i Malmö.

Bildfördjupning —
Publicerad

Benämningen Folkets hus härstammar från franskans Maison du Peuple och nämndes för första gången i svensk press när tidningen Arbetets chefredaktör Axel Danielsson skrev en artikel om att arbetarnas byggnadsförening hade bildats i Malmö.

Föreningens syfte var att bygga en lokal där arbetarrörelsen kunde mötas. Drygt ett och ett halvt år senare, den 1 april 1893, stod huset färdigt på Skolgatan 10 och Torpgatan 21 i Malmö.