Arne Melberg:Fast i skrivandets melankoliska flykt

För den tyske författaren W G Sebald var skrivandet både en sjuklig last och ett sätt att fördriva ”det svarta myllret”. I ”Logi på landet” samlas hans essäer om de litterära själsfränderna och följeslagarna.

Uppdaterad
Publicerad
W G Sebald (1944–2001).

W G Sebald (1944–2001).

Foto: EAMONN MCCABE
Annons

W G Sebald var litteraturprofessor i Norwich i östra England, jag antar att han som tysk hade inriktning på den tyskspråkiga litteraturen. Innan han utvecklade sitt litterära författarskap på 90-talet måste han ha kvalificerat sig inom ramen för det som hos oss kallas litteraturvetenskap. Ett exempel är ”Die Beschreibung des Unglücks” (Beskrivningen av olyckan) från 1985, en serie fina men fortfarande tämligen konventionella essäer om österrikiska författare från Adalbert Stifter till Peter Handke. När han några år senare skriver ”Svindel. Känslor” (1990) har han fortfarande en fot inom litteraturvetenskapen, i den meningen att två av de fyra texterna handlar om författare: Stendhal och Kafka. Men texterna är nu långtifrån konventionella, snarare biografiska fantasier, om än med dokumentariska inslag.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons