RecensionNya filmer

Jackass foreverSjälvplågande dårar överraskande ärliga

De kivas eftersom de älskar varandra.
De kivas eftersom de älskar varandra. Foto: UIP

Med ”Jackass forever” tackar Johnny Knoxville och hans trogna kompisgäng för sig. Filmen avviker aldrig från det 20 år gamla konceptet – men blir i slutändan en oväntat sårig skildring av att åldras.

Publicerad
”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå flyga naken över kaktusar.” Zach Holmes i ”Jackass”.

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå flyga naken över kaktusar.” Zach Holmes i ”Jackass”.

Foto: UIP
Annons

Johnny Knoxville är inte ensam om att ha slagit sig blodig och fördärvad i jakt på rikedom och berömmelse. Men han en av de få som gjort det så bokstavligt, och lyckats. Efter att ha tjatat sig till att få göra en lågbudget­video med farliga trick till en skateboard­tidning var gnistan tänd. Snart hade konceptet förädlats till ”Jackass” på MTV vars korkat våldsamma innehåll blev en supersuccé och oemotståndligt stoff för analyser på världens kultursidor.

I SvD menade Lars Berge i en läsvärd text från maj 2001 att Knoxville med vänner ”verkar ha stakat ut en alternativ manlighet med utgångspunkt i de amerikanska villaförorternas tristess” och att serien var en reaktion på att ”männens nyttofunktioner marginaliserats och det manliga idealet har ersatts av tvådimensionella poserande modeller i annonser”.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons